ingen bra natt inatt, värre än gårdagens.
isak är i nån ny sån där härlig (läs; INTE) period när de är sovdags.
vägrar sova utan mamma alt. pappa, dörren får absoluuuut inte vara stängd, lampan ska vara tänd och inget får under några som helst omständigheter vara som de brukar.
han vill sova i min säng, pappas säng, nån måste ligga i sängen när han ska sova, radion ska va på, HÖGT!
fattar ingenting. det ÄR inte mörkt i rummet & han är helle inte mörkrädd, så de kan inte va de.

ögonen rullar i kors pga att han är så trött och när han inte får viljan igenom ställer han sig o vrålar för kung och fosterland: JAG MÅSTE BAJSA SA JAAAAAG!
allt för att slippa sova.
visst, jättebra, han går ju numera oftast på pottan när han behöver ist för i blöjan, men de blir en balansgång på vad som är nyttjande av situation och utnyttjande av att kunna spela ut sina föräldrar för att slippa.
barn är inte dumma, men hur fan gör man??
fick dåligt samvete deluxe igårkväll när jag faktiskt vart arg på honom.
efter över 1h av trams för han inte ville sova sa jag:
nu är de dags att sova på riktigt, alla andra barn sover för länge sen och vi har vart på pottan 2ggr utan att de kom något, så nu släcker vi & stänger dörren så du får sova, så ses vi imorn.
ungefär sådär. frid och fröjd i cirkus 1½min sen börja de igen.
skrik och vrål.
men ofta lägger sig de efter en stund, hur som helst, efter 5-10min ropar han ännu mer och jag går in.
jo, då har han faktiskt bajsat. uuuh va jag fick ont i mammahjärtat när han sa:
jag sa ju att jag måste bajsa mamma!
han sa ju faktiskt de. men som sagt, hur FAN vet man hur man ska väga upp de i en sån här situation?!?!
hjälp!!!

och sen till min egna sömn, sover som en knölig potatissäck.
vaknar flera ggr varje timme, och inatt tex, jag gav upp 04.50 o gick upp.
få panik när jag inte kan sova när jag vet att jag MÅSTE. för hur fan ska jag annars orka jobba???
drömmer skumma grejjer, tex drömde jag om makrill???
att jag dessutom numera vet att de heter scomber scombrus på latin(?!?!) bara för jag drömde de?
jag är helt lost i både veckodagar och tid just nu.
allt halkar runt i skallen som bambi på is, nästan som om jag hade teflon-minne!
skitjobbigt.

sen ytterligare en grej som stör i systemet;
Hur FAN går man till väga med en fråga som man inte får några svar på?
jag menar, ska jag bara gilla läget & gå vidare? acceptera att jag inte får några svar??
kan jag isf nyttja samma metod "tillbaka" i situation då personen som sitter inne på mitt svar,
kräver svar av mig av något slag? sandlådenivå på dom tankegångarna, men ändå.

frustrationen stiger mej över huvet när man inte får svar på sina frågor.
jag vet att jag kan bli både löjlig & envisare än envisast i dom lägena, men ändå...?
jag blir liksom galen på de här..

usch, ne ska ut o gå nu, rensa skallen me musik i öronen och få tiden att gå.

skulle uppskatta om nån kanske känner för o höra av sig på luren idag.
ett sms eller telefonsamtal tar inte spec. lång tid.
hej.